Grundregeln ”ju högre utbildningsnivå desto lägre risk för arbetslöshet” kvarstår i alla medlemsländer i PES-nätverket (EU, Island och Norge), med bara två små undantag, och även om det är färre och färre med låga kvalifikationer på arbetsmarknaden i Europa fortsätter skillnaden att öka trots denna utveckling. Ökande nivåer av automatisering och flyttning av tillverkningsanläggningar till länder utanför EU minskar utsikterna för okvalificerade personer vilket resulterar i att ytterligare politiska åtgärder blir nödvändiga. Sedan 2005 har utvecklingen i enskilda länder gett mycket varierande resultat, varigenom den demografiska utvecklingen och migrationen också spelar samman.
Internationellt jämförbara arbetsmarknadsuppgifter fördelar personer efter följande formella kvalifikationsnivåer:
- ISCED-nivå 0-2 (mindre än grundskoleutbildning, grundskoleutbildning), benämnd ”låg kvalificerad arbetskraft”.
- ISCED nivå 3 och 4 (gymnasieutbildning och gymnasieutbildning), benämnd ”medellång kvalificerad arbetskraft”.
- ISCED nivå 5—8 (högre utbildning), kallad ”högt kvalificerad arbetskraft”.
Arbetslösheten (15 till 74 år) för personer med låg kvalifikationskompetens var 13.2% i det europeiska genomsnittet 2018. Medelkvalificerat arbetskraft hade en betydligt lägre risk att bli arbetslös vid 6.2%, och de högkvalificerade hade en arbetslöshet på bara 4.1%.
Situationen för personer med låga kvalifikationer har avsevärt förvärrats under perioden 2005 till 2018; gapet har tydligt ökat under denna period. Medan deras arbetslöshet 2005 bara var högre med en faktor 1.3 över det medelkvalificerade arbetskraften, respektive en faktor 2.4 över det högkvalificerade arbetskraften, var arbetslösheten för arbetskraft med låg kvalifikation 2018 2.1 gånger respektive 3.2 gånger så hög. Det är också helt klart att 2018 arbetslösheten andelen låg kvalificerad arbetskraft är över värdet 2005, medan dessa siffror tydligt minskade för de andra två grupperna.
Detta är också anmärkningsvärt i samband med utveckling av arbetskraften (arbetslös och anställd mellan 15 och 74 år) visar en minskande trend för arbetskraft med låg kvalifikation i alla medlemsländer i PES-nätverket sedan 2005, med undantag för Estland, Sverige och Norge. Utbildningsnivån för såväl sysselsatta som arbetslösa har rört sig i alla medlemsländer tydligt mot högre utbildning, var ökningen i denna grupp låg mellan 18% i Danmark och 196% på Malta under perioden 2005–2018.
Den positiva trenden med att fler och fler lyckas genomföra utbildningsnivåer utöver det obligatoriska är mer än bara välkomna; den har starkt främjats av den europeiska ungdomsgarantin och de offentliga arbetsförmedlingarna. Ändå kräver det fortfarande ytterligare politiska ansträngningar eftersom trots att det totala antalet personer med låg kompetens på arbetsmarknaden faktiskt minskar, fortsätter deras jobbmöjligheter märkbart att minska.
betonar Johannes Kopf, ordförande för PES-nätverket.
Antalet av arbetskraften med medelhöga kvalifikationer har inte utsatts för några starka fluktuationer i hela EU, men olika utveckling har observerats i enskilda medlemsländer, troligen också på grund av migrationsrörelserna - i Tjeckien minskade arbetskraftsantalet med 7% mellan 2005 och 2018 och arbetslösheten sjönk med 5.1 procentenheter. I Polen minskade antalet arbetslösa och anställda vid denna utbildning med 14% åtföljt av en tydlig minskning av arbetslösheten med 14.7%. Denna trend kunde också observeras i Slovakien - där arbetskraften minskade med 7%, arbetslösheten med 8.6 procentenheter jämfört med 2005.
I Tyskland åtföljdes emellertid minskningen av arbetslösheten av ett växande utbud av arbetskrafter (arbetslösheten minskade med 8.2 procentenheter jämfört med 2005, arbetskraften ökade med 6%).
Den största ökningen av arbetslösheten registrerades i Grekland (+9.8 procentenheter) med minskande antal i arbetskraften med medelhöga kvalifikationer (-4%).
Arbetslösheten efter utbildningsnivå men också utvecklingen i enskilda länder visar påtagliga skillnader mellan 2005 och 2018. Det märks till exempel - till skillnad från alla andra länder - att arbetslösheten för högt kvalificerad arbetskraft i Danmark låg något över nivån på medelkvalificerad arbetskraft 2018, och i Portugal hade arbetskraft med låg kompetens minimalt bättre utsikter än medelklassigt arbetskraft.
Utvecklingen av situationen för den lågkvalificerade arbetskraften registrerade tydligt ökande risker särskilt i Sverige, där 2005 arbetslösheten för personer med låg kvalifikation fortfarande var högre med en faktor 1.9 över medelkvalificerat arbetskraft med en faktor 2.9 över högt kvalificerade, och 2018 var deras arbetslöshet 4.2 respektive 5.3 gånger högre.
Utvecklingen av situationen för den lågkvalificerade arbetskraften registrerade tydligt ökande risker särskilt i Sverige, där 2005 arbetslösheten för personer med låg kvalifikation fortfarande var högre med en faktor 1.9 över medelkvalificerat arbetskraft med en faktor 2.9 över högt kvalificerade, och 2018 var deras arbetslöshet 4.2 respektive 5.3 gånger högre.
Både i Tjeckien och i Slovakien ökade gapet särskilt kraftigt under 2018 - arbetslösheten för personer med låg kvalifikation var 5.1 gånger så hög som den för medelkvalificerad arbetskraft respektive 8.9 9.6 gånger högre än den för högt kvalificerad arbetskraft.
Därefter kan en motsvarande grafisk representation visas för varje enskilt land.
Landsdetaljer
Råttatabell
Oavsett utbildningsnivå var arbetslösheten naturligtvis främst i linje med den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren.
De svåra ekonomiska dispositionerna har varit en utmaning för personer i alla utbildningsnivåer sedan 2009.
I sex medlemsländer i nätverket var arbetslöshetsgraden också kvar under 2018 i var och en av de tre ISCED-kategorierna över värdet 2005, i elva medlemsländer - priserna i alla uppnåelsesnivåer var lägre än 2005.
In Grekland, Spanien och Portugal många personer med högre utbildning blev arbetslösa till följd av statsskuldkrisen. 2008 registrerade dessa tre länder redan de högsta arbetslösheten på denna utbildningsnivå. 2013 hade räntorna ökat till 20.4% i Grekland, 16% i Spanien och 12.7% i Portugal. Medan arbetslösheten i Portugal utjämnades med 5.4% under 2018, förblev Grekland och Spanien klart över de priser som registrerades 2005.
Den demografiska situationen i enskilda länder har alltmer utvecklats till en annan utmanande faktor.
In Bulgarien och Rumänien en märkbar befolkningsminskning (-8% respektive -9%), som främst kännetecknades av en minskning av befolkningen mellan 20 och 34 år (-24% respektive -32%). Detta resulterade också i att en betydande nedgång i arbetskraftsutbudet i denna åldersgrupp nådde -19% i Bulgarien och -27% i Rumänien.
In Spanien och i Tjeckien befolkningen ökade totalt med 8% respektive 4%, åldersgruppen 20 till 34 drog dock ned med 27% 20%; och arbetskraften minskade ännu mer markant med 31% respektive 23%.
I hela EU var den totala befolkningen 4% högre än 2005, åldersgruppen 20 till 34 år minskade också i genomsnitt med 9% i hela unionen. Dessa trender registrerades också i arbetskraftsutbudet med en total ökning på 6% medan en minskning med 9% observerades för åldersgruppen mellan 20 och 34 år.
Obs: Den (största möjliga) övervakningsperioden 2005 till 2018 valdes på grund av datakontinuitet 2004.
Avancerat tillkännagivande: nästa nummer av arbetsmarknadsbladet kommer att släppas i oktober 2019; med fokus på sysselsättningstrender i alla medlemsländer i PES-nätverket.
Kommentera uppropet